Fred handlar också om vilka regler som gäller när människor utsätts för övergrepp – och om möjligheten att ställa ansvariga inför rätta. Nobels fredspris 2026 går till den sydafrikanska juristen Navanethem ”Navi” Pillay för hennes insatser för fred och internationell rätt.
Norska Nobelkommittén offentliggjorde beslutet den 9 oktober. Kommittén lyfter fram Pillays arbete för en internationell rättsordning där krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord kan utredas och lagföras.
Från apartheid till internationella domstolar
Navi Pillay föddes 1941 i Durban i Sydafrika, där apartheid begränsade människors rättigheter utifrån hudfärg.
Som jurist försvarade hon personer som motsatte sig apartheid och arbetade för politiska fångars rättigheter. Hon öppnade en egen advokatverksamhet 1967 och studerade senare vid Harvard.
År 1995 blev hon domare vid FN internationella tribunal för Rwanda, ICTR. Hon var tribunalens president mellan 1999 och 2003. Därefter arbetade hon vid Internationella brottmålsdomstolen, ICC, och var FN högkommissarie för mänskliga rättigheter 2008–2014.
Karriären binder samman rättigheter i det egna landet med frågan om ansvar för internationella brott.
Rwanda: domar med betydelse långt utanför ett enskilt fall
En central del av Pillays arbete gäller rättsprocesserna efter folkmordet i Rwanda.
Hon var en av tre domare i målet mot Jean-Paul Akayesu, tidigare borgmästare i Taba. Den 2 september 1998 dömde tribunalen honom för folkmord och brott mot mänskligheten.
Avgörandet var den första fällande domen för folkmord vid en internationell domstol. Pillay deltog i domen tillsammans med domarna Laïty Kama och svenske Lennart Aspegren.
Det var alltså ett gemensamt domstolsavgörande. Pillays betydelse ska förstås som hennes bidrag till detta arbete, inte som att hon ensam fattade beslutet.
Sexuellt våld erkändes som en möjlig del av folkmord
Akayesu-målet fick särskild betydelse för hur internationella domstolar behandlar sexuellt våld.
Domen slog fast att våldtäkt och andra former av sexuellt våld kan utgöra folkmord när handlingarna begås med den särskilda avsikt att förstöra en skyddad grupp som krävs för brottet.
Det innebär inte att varje sådant övergrepp automatiskt klassificeras som folkmord. Avgörandet visade att sexuellt våld kan vara en del av ett systematiskt försök att förstöra en grupp och därför måste prövas i det sammanhanget.
Att domstolen tog denna typ av övergrepp på allvar bidrog till utvecklingen av internationell straffrätt.
Varför belönas juridiskt arbete med ett fredspris?
Nobelkommitténs beslut bygger på ett samband mellan fred och en fungerande rättsordning.
Internationella regler får begränsat värde om allvarliga övergrepp aldrig utreds. Genom rättsprocesser kan bevis granskas, ansvar prövas och brottsoffers erfarenheter få en plats i ett offentligt förfarande.
Kommittén framhåller Pillays långvariga arbete för universella rättsprinciper och ansvarsutkrävande. Utmärkelsen uppmärksammar därmed ett arbete som sträcker sig över flera institutioner och årtionden.
Ur ett samhällsperspektiv handlar det om att fred behöver bestå även efter att en akut konflikt har upphört. Förtroende för rättsliga institutioner och möjlighet att få övergrepp prövade är en del av den långsiktiga uppgiften.
En roll som fortsätter att uppmärksammas
FN efterföljande mekanism för de internationella tribunalerna har beskrivit Pillays betydelse för Rwandatribunalens tidiga utveckling och för tolkningen av internationell straffrätt.
Hon var en av tribunalens första domare och dess enda kvinnliga domare under de första fyra åren. Årets fredspris sätter detta institutionella arbete i ett bredare sammanhang av mänskliga rättigheter och fred.
Priset delas ut i Oslo
Fredspriset hör till Alfred Nobels ursprungliga priser och har delats ut sedan 1901. Det utses av Norska Nobelkommittén.
Navi Pillay tilldelas 12 miljoner kronor, medalj och diplom. Ceremonin hålls den 10 december i Oslo rådhus.


