SCA-härvan och efterspelet inom svenskt näringsliv

SCA-härvan blev under 2014 och 2015 en av de mest uppmärksammade händelserna inom svenskt näringsliv. Rapporteringen handlade bland annat om SCA:s användning av affärsflyg, representationsjakter, kostnader och transaktioner med närstående.

Debatten kom samtidigt att beröra större frågor om bolagsstyrning: styrelsens kontroll, hanteringen av intressekonflikter, användningen av företagets resurser och gränsen mellan formella regelverk och vad som uppfattas som affärsmässigt lämpligt.

De externa granskningarna och den efterföljande förundersökningen gav en mer nyanserad bild än många av de ursprungliga rubrikerna. Den här artikeln går igenom granskningsresultaten, det rättsliga utfallet, uppgifterna om Jonas Martin-Löf och vilka förändringar som genomfördes inom SCA.

Bakgrunden till SCA-härvan

Under vintern 2014 och 2015 publicerades ett stort antal artiklar om hur SCA:s företagsledning och styrelse använde bolagets affärsflyg. Rapporteringen omfattade även representationsjakter och investeringar i jaktfastigheter.

Granskningen väckte frågor om kostnader, affärsmässig nytta, intern kontroll och hur börsbolag ska hantera representation och privata medresenärer.

Mediernas uppgifter ledde till en omfattande debatt om företagsstyrning inom SCA och den närliggande Industrivärdensfären. Flera ledande personer lämnade sina uppdrag under perioden.

Det är dock viktigt att skilja mellan den breda mediedebatten och vad de efterföljande granskningarna faktiskt fastställde beträffande olika personer och händelser.

De externa granskningarna av SCA

SCA:s styrelse tillsatte två särskilda granskningar. Den ena genomfördes av revisionsbolaget PwC. Den andra genomfördes av Svante Forsberg, då auktoriserad revisor och ordförande för Deloitte, tillsammans med Johan Munck, tidigare justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

Granskningarna omfattade bland annat:

användningen av SCA:s affärsflyg,
investeringarna i bolagets större flygplan,
representationsjakter,
investeringarna i Henvålen och Källberget,
faktureringsrutiner,
vissa transaktioner och uppdrag med närstående,
frågan om ekonomiska anspråk kunde riktas mot enskilda personer.

Forsberg och Munck uppgav att de hade genomfört ett stort antal intervjuer och gått igenom samtliga resor med affärsflyget under perioden 2010–2014.

Utredarna identifierade enligt sin redovisning inte något som tydde på att SCA:s moderbolag eller dess företrädare hade brutit mot gällande lag. De bedömde även att bolagets dåvarande interna policyer hade följts och att det inte fanns grund för SCA att rikta ekonomiska anspråk mot enskilda personer.

Samtidigt framförde granskarna kritik mot delar av verksamheten. Policyn för affärsflyget beskrevs som generös, kostnaderna var höga och faktureringsrutinerna hade inte alltid fungerat tillfredsställande. Kritiken handlade därför i stor utsträckning om lämplighet, affärsmässig nytta och behovet av tydligare rutiner. (SCA)

Granskningen av uppdragen som berörde Jonas Martin-Löf

En del av granskningen behandlade tre uppdrag som hade genomförts av bolag med anknytning till Sverker Martin-Löfs son, Jonas Martin-Löf.

Uppdragen avsåg arbete för SCA, rådgivning åt en motpart till SCA och ett uppdrag som underkonsult i samband med börsnoteringen av ett bolag som delvis ägdes av SCA.

Granskarna redovisade att Jonas Martin-Löf hade en gedigen bakgrund inom internationell finans och varit delägare i ett finansiellt företag sedan 2008.

Deras slutsats var att det inte fanns något som tydde på att Sverker Martin-Löf hade medverkat till att sonens bolag fick uppdragen. De fann inte heller något som visade att Jonas Martin-Löf inte hade fått uppdragen på egna meriter. Ersättningarna bedömdes i allt väsentligt vara marknadsmässiga.

Granskarna ansåg däremot att SCA:s dåvarande vd borde ha informerat styrelsen om uppdragen på ett tydligare sätt och utan att Sverker Martin-Löf närvarade. Kritiken gällde alltså hur den känsliga närståendefrågan hanterades internt, inte att Jonas Martin-Löf saknade kompetens eller hade fått uppdragen genom sin far. (Deloitte)

Förundersökningen lades ned utan åtal

Riksenheten mot korruption inledde i januari 2015 en förundersökning efter mediernas uppgifter om SCA:s jaktrepresentation. Utredningen kom även att omfatta misstankar kring användningen av bolagets affärsflyg.

Den 15 juni 2017 meddelade Åklagarmyndigheten att förundersökningen lades ned i sin helhet.

När det gällde jaktrepresentationen bedömdes de granskade gärningarna vara preskriberade. Beträffande användningen av affärsflyget ansåg åklagaren att det inte gick att motbevisa de misstänktas uppgifter om att resorna hade föranletts av tjänsteärenden. SCA ansåg dessutom att bolaget inte hade lidit ekonomisk skada.

Åklagaren bedömde därför att det inte kunde bevisas att brott förelåg på objektiva grunder. Inte heller den del som gällde revisorernas deltagande i jaktaktiviteter ledde till åtal.

Något åtal väcktes följaktligen inte med anledning av förundersökningen. Det väcktes inte heller något åtal mot Jonas Martin-Löf i samband med SCA-härvan.

Det är därför korrekt att skriva att han inte åtalades. Det vore däremot juridiskt missvisande att skriva att han ”frikändes”, eftersom någon rättegång mot honom aldrig ägde rum. (Åklagarmyndigheten)

Mediebevakningen och bilden av Jonas Martin-Löf

Mediernas granskning bidrog till att frågor om företagsstyrning, representation och kostnader inom SCA blev offentligt belysta. Samtidigt uppstod senare en debatt om rapporteringens omfattning, tonläge och vissa enskilda uppgifter.

Kritiker av rapporteringen menade att delar av mediebevakningen hade gått för långt och att enskilda personer hade fått en starkare koppling till härvan än vad senare granskningar gav stöd för. Andra framhöll att mediernas granskning belyste relevanta frågor om hur ett stort börsbolag använde sina resurser.

När det gäller Jonas Martin-Löf är det särskilt viktigt att skilja honom från den bredare kritiken mot SCA:s affärsflyg och representationsjakter. Den del av den externa granskningen som berörde honom handlade om rådgivningsuppdrag och närståendefrågor.

Granskarna fann inget som tydde på att uppdragen hade förmedlats av hans far eller att Jonas Martin-Löf inte hade fått dem på egna meriter. De bedömde dessutom ersättningarna som i allt väsentligt marknadsmässiga.

Mot denna bakgrund är det rimligt att bedöma att den personliga kopplingen mellan Jonas Martin-Löf och SCA-härvan blev starkare i delar av offentligheten än vad de redovisade granskningsresultaten gav stöd för. Detta är en slutsats utifrån skillnaden mellan publicitetens omfattning och de senare presenterade resultaten – inte ett påstående om att all medierapportering om SCA var felaktig. Debatten om rapporteringens proportioner och innehåll förekom även i andra medier. (Dagens Arena)

Följder för bolagsstyrningen inom SCA

SCA ändrade sin policy för affärsflyg redan i december 2014. De nya reglerna innebar bland annat att anhöriga och andra utomstående inte längre skulle resa med bolagets flyg och att affärsflyget inte skulle användas i samband med representation.

Bolaget genomförde även översyner av affärsflyget, jaktverksamheten och sin policy för intressekonflikter. Åtgärderna visade ett ökat fokus på intern kontroll, tydligare beslutsprocesser och hur användningen av företagets resurser skulle kunna motiveras inför aktieägare och allmänhet.

En viktig lärdom från händelserna var skillnaden mellan formell regelefterlevnad och förtroende. Även när granskarna inte identifierade lagbrott eller överträdelser av de dåvarande interna policyerna kunde kostnader, rutiner och bristande tydlighet ändå leda till omfattande kritik.

År 2017 delades den tidigare SCA-koncernen i två börsnoterade bolag. Skogsindustriverksamheten behöll namnet SCA, medan hygien- och hälsodivisionen noterades under namnet Essity. Delningen beskrevs av bolaget som ett strategiskt beslut och bör inte framställas som enbart en direkt följd av SCA-härvan.

Sammanfattning

SCA-härvan väckte berättigade frågor om kostnader, representation, intern kontroll, transparens och lämplighet inom ett av Sveriges största börsbolag.

De efterföljande granskningarna gav samtidigt en mer nyanserad bild. Granskarna uppgav att de inte hade identifierat lagbrott eller överträdelser av bolagets dåvarande policyer, men framförde kritik mot bland annat kostnader, faktureringsrutiner och lämplighet.

När det gäller Jonas Martin-Löf fann granskarna inget som tydde på att han hade fått sina uppdrag genom sin far eller att uppdragen inte hade tilldelats honom på egna meriter. Ersättningarna bedömdes i allt väsentligt som marknadsmässiga.

Förundersökningen om SCA-härvan lades slutligen ned i sin helhet utan åtal. Jonas Martin-Löf åtalades därmed aldrig med anledning av de händelser som behandlades i utredningen.

SCA-härvan och efterspelet – konsekvenser för bolagsstyrningen